deardream

Om du tycker att det är tragiskt med människor som verkligen försöker förklara sina känslor även om det kan verka tragiskt är det lika bra att du inte läser vad jag försöker säga och tycker på bakåt redan nu.. Face it or leave it!

Turn around and look into my eyes, turn around and face me. Try to belive me. If I only could make you understand, understand that my heart beats for you!

Kan ingen förstå att det är dig jag vill ha. Det har alltid varit så enkelt, släppa och gå vidare. Men varför går det inte den här gången. Varför var du tvungen att sätta fast klorna i mitt hjärta och släppa taget men fortfarande sitta fast. Varför? Varför var du tvungen att åka härifrån. Jag har fortfarande kvar alla de känslor som jag hade då, jag kan inte släppa taget. Och jag förstår inte varför jag fortfarande hoppas när jag inners inne vet att det är riktigt kört. Att det inte kommer att bli något mer Vi. Det kommer aldrig att bli så mera, tyvärr...

Jag vill träffa dig nu! Helst av allt skulle jag vilja komma ner och säga det till dig. Men jag vet att inte ens det skulle fungera. Dina känslor är hos någon annan och inte hos mig. Vad ska jag ta mig till? Jag har för första gången börjat förstå hur svårt det är att släppa taget om någon som man verkligen älskar. Någon som man har riktigt känslor för.

You are everything I need... you are so beautiful to me!

Jag kanske är kräsen, jag kanske är bortskämd som vill så mycket. Det kanske är så här det är i verkligheten. Det kanske var meningen att jag skulle få mig en känga i fel riktning....

"Det är bara att spotta i nävarna och ta nya tag..." Varför fungerar det inte nu....

Torsdag den 1/3.. då smäller det.... Då får jag iaf  någon som varje dag kommer att längta efter mig. Som kommer att förvänta sig att jag ska finnas där...

Jag vet inte ens vad jag ska ta mig till, jag som trodde att jag var så stark och klarade av det mesta.. Jo, pyttsan! Ingenting går bra! Allt blir bara skräp! förlåt för att jag är så nedlåtande, men jag har inte tvingat dig att läsa det här heller.. Jag borde egentligen stråla av lycka och tänka på hur kul jag kommer att få ha det! Men det går inte för jag får dig inte ur mina tankar! Suck, jag trodde verkligen inte att det skulle bli såhär svårt. Jag trodde att det bara skulle vara att lämna och gå vidare... :S Jag vill börja om från början.. men det finns ingen möjlighet till att ens det ska fungera! Vad ska jag ta mig till? Hjälp mig! Hjälp mig att hitta hem...

Så har man förstört allt igen! Go Sandra, go! Man kanske ska skaffa dig en mästerutbildning på att göra bort sig!!

Faaaaaan!